Karolina

Ja jag kan ju passa på att berätta lite om hur det går med min terapi just nu då.
För en vecka sen så var jag med och kika när de tog prov på min terapeut, Eva.
Det gick bra och jag andades djupt och tittade nästan hela tiden. Kollade bort nån gång med tittade efter några andetag igen. När dom hade tagit klart så brast jag ut i tårar. Jag vet faktiskt inte varför det brast ut bara sådär.
Men det kändes som det släppte lite efter det.

Jag var där idag igen efter jobbet.
Vi gick upp till lungmottagningen och förberedde med att göra mina spänningsövningar.
På med blodtrycksmanschette och andas.
Eva la "butterflyen" mot min synliga ven.
Det gick bra och hon frågade som alltid hur jag mådde och så.
Sen frågade hon om jag kunde se framför mig eller känna efter hur det skulle vara när vi väl skulle ta prov.
Då brast det igen. Jag började gråta och insåg plötsligt att jag snart ska ta prov.
Efter nyår smäller det. Hur ska jag klara detta?
Jag ska klara det men jag är ändå fundersam.

Jag vill blir frisk. Jag vill kunna gosa med djur utan att behöva se ut som jag har fått blödpest eller nått i ansiktet.
Jag vill kunna krama Markus utan att fråga om han har gosa med katter tidigare på dagen.